Regeringens förordning 19/2026 öppnar statsbudgeten för Danantara - Ekonomer varnar för växande underskott | Kicau Pagi
Regeringens förordning nummer 19 från 2026 reviderar PP 10/2025 om Danantaras organisation och styrning. Den mest kritiska förändringen är införandet av artikel 31A, som reglerar statligt kapitaltillskott till investmentbolaget Danantara. Finansieringskällorna kommer från APBN och omfattar kontanta medel, statligt ägda varor och andra statliga tillgångar. Kopior av denna förordning har blivit allmänt tillgängliga först under de senaste dagarna, vilket väcker frågor om lagstiftningens transparens.
Andri Perdana, ekonom vid Bright Institute, påpekar att Danantara redan hade tagit BUMN-utdelningar som rätteligen tillhörde statskassan. Revisionen av BUMN-lagen eliminerade därefter det systemet. Nu får Danantara med PP 19/2026 ny tillgång till APBN. Detta mönster tyder på att Danantara kontinuerligt söker finansieringskällor utan att behöva bevisa sin förmåga att generera vinster självständigt.
Effekterna på kapitalmarknaderna är redan synliga. Marknadsanalytiker noterar ökad volatilitet på Indonesiens börs sedan nyheten om PP 19/2026 spreds. Utländska investerare intar en avvaktande hållning och inväntar ytterligare klarhet om Danantaras tillsynsmekanismer. Om investerarnas förtroende fortsätter att minska kan utländska kapitalflöden till Indonesien hämmas, vilket i sin tur skulle påverka rupiahs växelkurs.
Seira Tamara, forskare vid Indonesia Corruption Watch (ICW), betonar att frånvaron av Danantaras finansiella rapport för 2025 är en allvarlig indikator på otillräcklig ansvarsskyldighet. En institution som förvaltar tillgångar värdda biljoner rupiah borde upprätthålla högsta transparensstandard. ICW uppmanar till publicering av Danantaras finansiella rapporter som ett första steg mot att återuppbygga allmänhetens och investerarnas förtroende.
Celios analys visar att Danantaras tillsynsstruktur står i disproportion till omfattningen av de förvaltade tillgångarna. Med en värdering på US$ 1 000 miljarder borde Danantara ha robusta kontroll- och balansmekanismer. Utan dem utgör risken för korruption och maktmissbruk ett reellt hot mot statsfinanserna.
Föreslagna interna länkar: Effekter av PP 19/2026 på Indonesiens kapitalmarknad | BUMN-transparens: Lärdomar från Danantara-fallet | Investeringsstrategier vid fiskal osäkerhet
Komentar
Posting Komentar